GASEN / Hur får jag tag på 5%H2/95%N2 spårgas?
SVAR:
Kontakta din lokala gasleverantör och fråga efter en standardmix av 5% vätgas i kvävgas. Den används vanligtvis som skyddsgas vid svetsning och inom andra industriella applikationer. Leverantörerna har olika namn för gasen, i Sverige kallas den hos AGA Formier 5 och en 50-litersflaska har artikelnummer 104125. Air Liquide använder namnet Läcksökningsgas, artikelnummer I4740L50R2A001 (50 liter). Utomlands kan man stöta på namn som Naton-5, Formiergas5/95 eller N2-H2 95/5. Ibland kan det hända att gasleverantören försöker sälja en mycket dyrare spårgasmix, många gånger högre än standardblandningen för läcksökning. Acceptera inte detta utan insistera på att få köpa en standardmix som inte behöver specialblandas. Listpriset för läcksökningsgasen ligger runt 9 öre litern.
|
KALIBRERING / Hur kalibrerar jag min vätgasläcksökare?
SVAR:
Det finns två sätt att kalibrera våra vätgasläcksökare; Med referensgas eller med en referensläcka. Referensgasen, som finns hos gasleverantörer, har en känd vätgaskoncentration (10 ppm rekommenderas) och används för att kalibrera läcksökaren. En referensläcka från Adixen Sensistor har en fast läckhastighet (flöde eller gram/år) som du kalibrerar läcksökaren med. Båda metoderna tar mindre än två minuter att genomföra.
|
SÄKERHET / Hur kan jag vara säker på att en gasblandning bestående av 5% vätgas i kvävgas är ofarlig med tanke på att LEL (Lower Explosion Limit) för vätgas är 4%?
SVAR:
Det är kvävgasen som gör skillnaden, eftersom ingen förbränning kan ske utan syre. 4% explosionsgräns hänvisar till vätgas i luften, som innehåller syre. Luften späds ut när blandningen av 5% vätgas i kvävgas sprider sig i den. Det spelar ingen roll hur mycket man släpper ut, det kommer att finnas antingen alltför lite vätgas eller alltför lite syre för att gasen ska antändas. Samtliga vätgas/kvävgas blandningar innehållande mindre än 5.7% vätgas klassificeras som icke brännbara. Säkerhetsmarginalen är egentligen högre än så och en blanding av 10% vätgas i kvävgas är mycket svårt att antändas.
|
GASEN / Vad kostar den mix av 5% vätgas i kvävgas som ni rekommenderar och hur mycket går det åt?
SVAR:
Vätgasmixen kostar ca 9 öre per liter vilket gör den till den billigaste spårgasen av alla. Hur mycket du förbrukar beror på vad du använder den till. Du kan beräkna mängden gas per test om du vet den interna volymen på ditt testobjekt och trycket du vill testa vid. Sedan multiplicerar du detta med antal test per dag/månad/år och du får fram ditt gasbehov.
|
SENSORN / Hur ofta bör jag egentligen byta sensor?
SVAR:
Normalt bör man byta ungefär två gånger per år vid oavbruten drift, men i många fall även mindre än en gång per år. Det är litegrann som att besvara frågan " - Hur länge räcker en glödlampa?" Sensorn förbrukas inte på samma sätt som en glödlampa, men åldras och tappar i känslighet över tiden. Det beror en hel del på hur mycket du använder den. Kalibreringsfunktionen ger dig god hjälp att hålla reda på sensorstatusen.
|
METOD / När är det bättre med en spårgasmetod istället för tryckfall?
SVAR:
a) när du letar efter läckor som är mindre än vad du kan hitta med tryckfall
b) när du har temperaturvariationer på ditt testobjekt
c) när du har mjuka eller flexibla testobjekt
d) när du riskerar att ha läckande luftkopplingar
e) när du också behöver kunna lokalisera var läckan är
|
EFFEKTIVITET / Jag arbetar med manuell läcksökning och har en H2000 Vätgasläcksökare. Har ni några bra idéer eller erfarenheter om hur jag kan bli ännu effektivare?
SVAR:
För vissa applikationer kan man snabba upp läcksökningsprocessen genom att använda sig av en bit skumplast, ca 5mm av "open-cell"-typ. Om du sätter den runt till exempel en rörskarv, räcker det oftast med att bara sätta handprobens spets på ett (1) ställe för att få gasindikation, även om själva läckan skulle befinna sig på andra sidan. Det beror förstås en del på rörets dimension. Det bästa är att testa först för att säkerställa funktionen. Orsaken till att detta fungerar är att skumplasten faktiskt skyddar läckande spårgas från att virvla bort av det normala luftdraget. Spårgasen läcker ut i hela skumplastbiten och ger dig en snabb indikatoin på att du funnit ett läckage. Sedan tar du bort skumplasten och lokaliserar exakt var läckan är. Skumplasten ger dig alltså en snabb indikation om huruvida det är värt att lägga tid på att läcksöka hela skarven. Testa gärna och hör av dig med dina synpunkter när du provat hur det fungerar.
|
SÄKERHET / Kan vätgas och kvävgas separera? Om ja, kan det bildas farliga gaskoncentrationer i huset?
SVAR:
Nej. Vätgas och kvävgas blandas helt i varandra. Är de en gång blandade, kan de inte separera spontant. Även tunga gaser som är mycket väl blandade kommer att bilda stabila gasblandningar. Koldioxiden t.ex. är en tung gas som håller sig på golvnivå, men om den blandas med luften ovanför förblir den blandad. Även vätskor bildar en permanent blandning när de är helt lösliga i varandra. Oavsett hur länge du har en whiskyflaska stående, kommer alkoholen inte att komma upp till ytan, trots att den är lättare än vatten.
|
LÄCKSÖKNING / Hur små läckor kan man hitta med vätgasbaserade spårgas?
SVAR:
Det beror på hur man utför testet. För man handproben på testobjektens yta, kan man detektera läckor ner till 5 x 10E-7 cc/s (motsvarande 0,1 g/a köldmedium). Använder man sig av en klämma som omsluter testobjekten, kan man hitta läckor ner till 2.5 x 10E-6 (motsvarande 0,5 g/a köldmedium). Vill man utföra ett integraltest på hela testobjektet och på så sätt kontrollera att hela objektet är tätt, ska man använda en ackumulationskammare. Känsligheten ökar proportionellt mot gasens ackumulationstid samt omvänt proportionellt mot luftvolymen som gasen sprider sig i.
|
